Ny blogg =)

Tänkte starta en liten blogg om hur det är att leva med en jobbig, smärtsam sjukdom, mina hundar och självklart allt annat som händer i mitt liv. 

Jag bor i huvudstaden Stockholm tillsammans med min underbara sambo, som jag varit tillsammans med i snart 9 år, och våra två, helt underbara, hundar Cirpa och Mika. 

Cirpa är en Jack Russel, en lågställd och strävhårig sådan, på 5½ år, fyller 6 den 26/2 =) Börjar bli gammal nu, tiden går så otroligt fort. Cirpa är min första hund. Hon är världens mest trogna och tillgivna hund, hemma är hon världens soffpotatis och vill absolut inte gå upp tidigt på morgonen och vill inte gå ut om de är blött eller regnar ute. Hon har en del problem med att hon är väldigt vaktig, hemma skäller hon om hon hör något i trapphuset och ute skäller hon om okända börjar prata med oss eller klappar Mika. Hon har också problem vid hundmöten då hon helt enkelt inte gillar att leka med andra hundar eller ens gillar andra hundar, förutom Mika och andra hundar inom släkten. Annars är en riktigt härlig hund som jag vet skulle försvara sin familj in i döden om det krävdes. Älskar henne otroligt mycket och hon kommer alltid vara speciell för mig då hon är min första hund.

Mika är en Golden Retriever på 1½ år. Hon är 50% jakt golden och 50% utställnings golden, pappan jaktis och mörk i färgen, mamman utställing och vit i färgen. Hon är otroligt härlig att jobba/träna med, lär sig allt blixtsnabbt och har en jävla "will to please". Hon är också väldigt morgon-seg, men när man väl fått upp henne så är det inget som stoppar henne, hon hänger med på precis allt oavsett väder. Nästan så att ju blötare och snöigare det är desto roligare har hon, hon försöker gärna fånga droppar/snöflingor med munnen, Mika är en helt underbar hund, enda problemen vi har med henne är att hon drar väldigt mycket i kopplet och hon vill leka med allt och alla. Sen jag var liten har jag alltid velat ha hund och har alltid velat ha just en golden retriever, så Mika kommer alltid vara speciell för mig dels för att jag aldrig träffat en så genom härlig hund, men också för att jag längtade och väntade många år på att äntligen få skaffa mig min första golden, vilket blev hon =)

De va hundarna de =)

Jag är 25 år och endast kunnat jobba 1½-2 månader i mitt liv pga av min sjukdom. 
När jag var 14 år satt jag i skolan på en tyska lektion och fick jäkla ont i magen, räckte upp handen och berättade detta för min lärare. Han trodde att jag bara ville slippa lektionen så jag fick inte gå ifrån lektionen. När den slutade ringde jag min mamma som kom och hämtade mig och vi åkte in till akuten. I det läget visste dom inte varför jag hade ont så jag blev inlagd med smärtstillande. Efter några dar-en vecka och massa undersökningar senare blev jag utskriven från sjukhuset utan att dom visste varför jag hade ont. Sen kom en lång period av att jag fick ont och åkte massor fram och tillbaka till sjukhuset. Efter nån månad kom dom fram till att jag hade Crohns, en kronisk tarm inflammation. Fortfarande inget svar på varför jag hade så förbannat ont, dom beslutade sig för att operera bort blindtarmen för att vara säkra på att de inte va den. Jag blev inte bättre av de. Månaderna och året gick och jag klarar inte av att vara i skolan, tack vare min underbara gamla rektor fick jag en hel del hemuppgifter att göra för att få godkänt i dom ämnen som krävdes för att kunna börja i gymnasiet...

Blev ett långt inlägg så jag tar fortsättningen i morgon =) Nu ska jag ta ut vovvarna för sista gången idag och sen gå och sova =)

Natti, natti!